Vi var bara dom närmaste och jag var lite orolig om jag skulle orka med min lunginflammation, men på nåt sätt hittade jag styrkan och man är starkare än vad man tror i många lägen och med stöd runt omkring sig.
Handblommorna
Mamma!
Tack för allt, du kommer alltid finnas med i våra hjärtan
och jag säger inte farväl för jag vet att du blickar ner på oss och finns med oss och att vi kommer ses en dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar